fredag 23 september 2011

Releasefest!

För snart tre år sedan fick jag min senaste betalningsanmärkning. Två och ett halvt år tidigare hade jag fått en tidigare. Den var nästan avklarad och ur deras register (den finns kvar i tre år nämligen) när jag alltså fick en ny. En betalningsanmärkning ställer till det ganska ordentligt på alla möjliga sätt. Speciellt om man behöver låna pengar eller köpa något på avbetalning osv. Vi hade till exempel behövt köpa en en lägenhet i Malmö, men det gick inte. Som tur var hittade vi en hyreslägenhet, det finns och fanns väldigt få sådana i Malmö. Jag löste det genom att gå till pantbanken med min dyra mikrofon, lämna in den och sedan hämta ut den, lämna in och den och hämta ut den osv. Om ni undrar så har jag den fortfarande kvar, den förblev inte på pantbanken alltså och det är jag stolt över.


Låt mig gå tillbaka till den första betalninsganmärkningen. Det borde varit runt -05 som bandet köpte en buss för 5000 kr av min morsa. Jag åkte upp till Blekinge, skrev på alla papper och skulle köra ner den till Malmö. Innan jag åkte tillbaka till Malmö skulle jag åka in till Ronneby för att ordna något litet fel på den. Vid stationen så började det lukta bränt. När jag tittade under bilen så så hade en kabelhärva smällt sönder, samtidigt som tanken läckte. Kunde sluta illa. Morsan hävde köpet och sa att vi inte behövde betala den. Det var snällt. Skicka den bara till skroten, sa hon.


Vi trodde att det var slut med det. Efter några dagar hade jag glömt bort bussaffären. Eftersom det inte blev något köp i praktiken, så hade jag inte en tanke på att försäkra bilen. Gör man inte det försäkras bilen automatiskt genom Trafikförskringsförsäkringen för en ringa summa på över 100:-/dag, alltså över 30.000kr om året. En vanlig försäkring skulle gå på cirka 2000kr/år.


Jag var skriven i Blekinge och mådde väldigt dåligt under denna period. Hade ont om pengar och spelade bort det jag hade på internetcasino. Så fakturorna skickades till Blekinge. Morsan sa att jag hade massa brev men jag struntade i att hämta dem. Det visade sig att jag efter tre månader hade en skuld hos på Trafikförsäkringsföreningen på över 11.000. Den skulden gick till kronofogden och de la på ytterligare några tusen. Det var då jag fick den första betalningsanmärkningen. Jag skrev ett brev och berättade om hur det gått till och bad om nåd, men blev inte beviljad.


Ordnade en svindyr avbetalningsplan på typ fem år. När själva anmärkningen var nära att försvinna, så fick jag tyvärr en ny av CSN. Det var klantigt, men skedde Pga. av att CSN ändrat sina påminnelseförfarande. Eller helt enkelt struntat i att påminna när man var sen med betalningen.


När jag fick mina första pengar för reklamlåten i Spanien var skulderna hos kronofogden det första jag betalade. Det var så förbannat skönt. Det andra var min skuld till farsan. Det var nästan ännu skönare. Inte för att han legat på mig, utanför att han behövde pengarna (han har sex barn som lånar pengar stup i kvarten).


Nu är jag snart ute ur registret igen. Det var det jag skulle komma till. Då ska jag ha en releasefest. Jag ska bjuda vänner både från när och fjärran. Jag ska bjuda på mat och vin och allsköns alla godsaker. Folk ska klä ut sig till handläggare på Trafiksförsäkringsföreningen/CSN, och de ska ha klädnypor i bröstvårtorna, dessa ska tas bort när de vid min entre säger "förlåt oss våra synder". DÅ, och först då ska festen börja. Ett liveband ska spela "You Have Overcome" hela natten. Jag ska ta ett SMS:lån med högtalartelefon. Inte för att jag behöver pengarna, utan för att jag kan. Det kommer bli amazing.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar